GEMINI: mer utrymme för teknik

GEMINI-huset är i själva verket ett 1,5-våningshus med en våning för bostadsutrymmen och en halv våning för teknikutrymmen, med lådor som ersättning för källaren.

Vilken teknik tar minst plats i ett hus? Elen som kommer ur eluttaget. Infraröda paneler på väggen som bara är några millimeter tjocka, en 22 kW genomströmningsvärmare för varmvattnet – klart. Gas kräver då lite mer utrymme. Men allt är fortfarande extremt billigt. En sådan genomströmningsvärmare med propangas finns på Alibaba för cirka 50 €.

Energiproduktion och hög effektivitet kräver utrymme

60 moduler med måtten 2 378 mm × 1 134 mm utgör redan 160 m². Med en tjocklek på 30 mm blir det nästan 5 m³ utrustning. Därtill kommer 160 kWh batterier och växelriktarna. De tar också mycket plats. Inte bara batterierna, utan även det brandskydd som krävs från 100 kWh och uppåt. Om man klär in teknikrummet med 100 mm tjocka plattor av stål och mineralull är problemet löst. Hur undviker man då en målkonflikt mellan ”mer bostadsyta” och ”tillräckligt med utrymme för tekniken”? Det är väldigt enkelt: man placerar all teknik under bostadsvåningen i ett 1,4 m högt utrymme. Ingen vill ha ett 1,4 m högt bostadsutrymme, så problemet är löst. Hur kom det sig? På grund av höjdbegränsningen på 4 m i vägtrafiken. GEMINI-huset skulle ju transporteras i 6 delar till uppställningsplatsen och man ville utnyttja gränserna för vad som var möjligt. Så där har vi alltså det 2,5 m höga vardagsrummet, taket ovanför, golvet under och den 550 mm höga släpvagnen. Vad ska man göra med det som blir kvar av den maximala höjden på 4 m? Utifrån dessa överväganden skapades lågtemperaturvärmelagringssystemet under huset och lådsystemet som ersättning för källaren. Visst, på 4 meters höjd går det inte att rymma två våningar, men däremot en våning och mycket generöst med utrymme för tekniken. Även värmespeakern på 40 m³ är en teknik som ökar effektiviteten: man tar endast ut värme från luften under dagens varmaste timmar, och vid en köldvåg innebär 40 m³ vatten som kyls ned från 20° till 5° ett värmelager på 696 kWh.

Temperaturskillnaden mellan den varmaste och den kallaste timmen under en dag mellan 2005 och 2020 i Salzburg. Från vänster till höger: januari till december. Från toppen till botten: 25° till 0° skillnad.

Varmvattenberedning

Där finns varmvattenberedaren. Kranvatten leds in dit och värms upp. Man kan duscha så länge tills varmvattenberedaren är tom. Hela innehållet i varmvattenberedaren måste regelbundet värmas upp till över 60° för att döda legionellabakterier. Vid så höga temperaturer sjunker värmepumpens verkningsgrad avsevärt. Den andra metoden är färskvattenstationen. Där finns en behållare med varmt vatten och en plattvärmeväxlare. Så snart en varmvattenkran öppnas rinner kranvatten genom den ena sidan av plattvärmeväxlaren, och på den andra sidan rinner vatten från behållaren som pumpas fram med en pump. Vanliga system använder 50 °C i behållaren. I GEMINI-huset är detta dimensionerat till 42 °C. En generöst dimensionerad plattvärmeväxlare som värmer upp kranvattnet till 41 °C och en stor behållare med ordentlig värmeisolering. Vad sägs om en vattentank på 1 m³, isolerad med 20 cm PIR-skum? Det blir bara 2,75 m³. Det får man helt enkelt inte plats med i ett konventionellt hus.

	GEMINI 1000 l	Premium 500 l
Innehåll i liter	1000	500
Vattentemperatur	42°	50°
Värmeförlust vid cirka 20 °C i W	33	80
Värmeförlust per år, kWh	289	701
Värmepumpens prestandakoefficient	3,4	2,9
Årlig elförbrukning i kWh	85	242

Det är bara standby-förlusterna, enbart för att det ska finnas varmt vatten i behållaren. Skillnaden motsvarar ungefär 1 000 km bilkörning per år. Det kostar inte heller mer än behållaren på 500 liter med ”Premium”-värmeisolering. Det tar bara mycket mer plats.

Världsrekord inom varmvattenproduktion

Jag har redan haft ett videomöte med ett team från Guinness rekordbok om detta: världsrekord i effektivitet vid varmvattenberedning. Tricket är att kranvattnet på vintern bara kan ha en temperatur på 5°. Först värms det upp till 15 °C via en plattvärmeväxlare från lågtemperaturvärmelagret. Nästa plattvärmeväxlare tar 27 °C varmt vatten från buffertbehållaren för uppvärmningen. Den tredje plattvärmeväxlaren tar upp värmen från den 42° varma behållaren för varmvattenberedning. På så sätt sker den största delen av uppvärmningen med betydligt bättre verkningsgrader än vad som är möjligt vid 42°.

Färre varvtal för värmepumpen

Tidigare kunde man bara sätta på och stänga av värmepumparna. De värmepumpar som är vanliga idag har nästan alla en inverter. Den reglerar kompressorns varvtal. Men om en värmepump på 5,6 kW har ett minimivärde på 1,7 kW kan detta fortfarande vara alldeles för mycket. Denna värmepump har olika uppgifter: uppvärmning, kylning, varmvatten och eventuellt även uppvärmning av en liten pool. I ett välisolerat hus är även 1,7 kW för mycket, till och med vid -10 °C. I så fall måste man återgå till pulsdrift: lägsta inverterinställning, men det krävs ändå att man slår på och stänger av den. Hur ofta? Mindre än 10 gånger om dagen anses vara optimalt. Över 50 startar per dag betraktas som slarv. Om värmepumpen avger minst 1,7 kW och värmebehovet är 0,5 kW, blir det 1,2 kW för mycket. Med en generöst dimensionerad buffert räcker det i 8 timmar, vilket innebär endast 3 cykler per dag. Allt är möjligt, det är bara en fråga om utrymme.

Ventilationsanläggning med värmeåtervinning

I äldre byggnader är en enskild rumsventilationsanläggning nästan den enda lösningen: man borrar ett 150 mm stort hål i väggen med en något större hålsåg och monterar ventilationsanläggningen där. För en central ventilationsanläggning behövs ventilationsrör. De bör ha en diameter på 200 mm, vilket underlättar underhållet avsevärt och säkerställer mycket låga ljudnivåer och låg strömförbrukning. Vem kan så enkelt montera 200 mm i taket? Under ett år blir skillnaden mellan 13 W och 30 W för 130 mm rör ändå 150 kWh. Fördelen jämfört med enskild rumsventilation: Luften kommer in i vardagsrummet och sovrummet och sugs ut i badrummet, toaletten och köket. Detta kallas tillufts- och frånluftsrum. Här är min video om ventilationsanläggningen.

GEMINI-huset är i själva verket

GEMINI-huset är i själva verket ett 1,5-våningshus med en våning för bostadsutrymmen och en halv våning för teknikutrymmen med lådor som ersättning för källaren. Om det vore två våningar skulle diskussionen om varje kvadratmeter teknikutrymme omedelbart ta fart: Vore det inte bättre att använda denna kvadratmeter till bostadsyta istället för teknikutrymme?

EWG – Energi, värme, garage

Vad gör man vid renovering av äldre hus när det helt enkelt inte finns plats för all den nya tekniken? Jag känner till ett trähus från år 2000 där gasvärmesystemet är inrymt i ett förråd på 2 m². Som lösning utformades EWG – Energie Wärme Garage. Men även här finns betydande begränsningar. Endast 3 istället för 11 stycken 15 kWh-batterier. Inget utrymme för buffertbehållare. Istället för lågtemperaturvärmelagret ett rutnät av 3 till 9 m djupa borrhål under garaget.

Tiny Houses

För några dagar sedan fick jag tips om ett Tiny House-projekt: 28 m² för säsongsarbetare inom restaurangbranschen. En mycket bra idé – förr brukade man placera säsongsarbetarna på vinden och i källaren. Ungefär enligt mottot: den som arbetar hela dagen har inga krav på komfort när det gäller boendet. Man faller bara utmattad i sängen och väcks igen innan arbetspasset börjar. Vissa kan inte motstå att lösa en gåta, jag kan inte motstå att lösa en energigåta. Värmepump – vart ska man placera den och framför allt, var hittar man en som passar för en mycket liten värmebehov? Jag hamnade snabbt hos PCM – Phase Change Materials – för att undvika det ständiga startandet och stängandet av en överdimensionerad värmepump. Det kostar, men om man inte har plats kan man bara ersätta utrymmet med mer pengar. Min sökning på Alibaba efter färdiga PCM-värmelagrare gav inget resultat. Däremot fick jag kort därefter en annons från ett schweiziskt företag på min mobil. De har färdiga PCM-värmelagrare. Jag har ännu inte fått någon prislista, men jag antar att priserna är högre än på Alibaba.

Renoveringsprojekt sökes

Nu är det redan fyra projekt. De är ganska spridda: Burgenland, Elbe, Bremen, Schweiz. Jag skulle gärna ta emot fler projekt.

Väggvärmarens elektronik: nätadapter, PWM-regulator för fläktarna och en mikrodator med Wi-Fi och Zigbee för styrning.

Vem är vi? Våra aktieägare

Vem är vi? Våra aktieägare. Jag ber alla gamla och förhoppningsvis snart många nya aktieägare att skicka in bidrag av detta slag.

Värva nya aktieägare

Hittills har endast 2 % av våra aktieägare själva blivit aktieägare genom att värva nya aktieägare. Den siffran bör öka avsevärt i framtiden. Erbjudandet är 10 % av de köpta aktierna för en direktförmedling och 5 % för en assist. Jag tolkar begreppet ”assist” på samma sätt som inom fotboll: den som passar bollen till målskytten har gjort en assist.