Den mörka årstiden och vintermånaderna

Konstruktionen av den tyska energiomställningen är fantiserad på kvicksand. Det är stora ord och en religiös dyrkan av väte i stället för verkliga fakta.

I det kejserliga Österrike-Ungern fanns det ett talesätt som hette "att bråka om kejsarens skägg". En diskussion om den mörka årstiden är lika meningslös om man helt enkelt ignorerar situationen under vintermånaderna.

Sagan om sommarsolen och vintervinden

En gång i tiden trodde anhängare av förnybar energi att mer solkraft på sommaren och mer vindkraft på vintern var lösningen. Detta skulle dock kräva dubbelt så många kW vindkraftverk som solceller. Istället för 2 är den befintliga portföljen bara 0,72 kW vind per kW PV. För nybyggnation är det bara 0,25 kW vind per kW PV. Vad skulle 150 GW solceller och 300 GW vindkraft i Tyskland ge för avkastning? För det första måste den politiska genomförbarheten och lönsamheten ifrågasättas. Sedan måste konsekvenserna av utbyggnaden av sämre lägen och vindskuggeffekten beräknas. Det innebär att Power to X måste användas i stor skala för att kunna utnyttja överskottet av solenergi sommar som vinter.

Exempel Koblenz

Strax norr om 50° nord kommer den att användas för att simulera energiomställningen. Tyskland antas ha en nettoefterfrågan på el på 900 TWh. Det inkluderar allt med eldriven mobilitet och värmepumpar, men betydligt mindre industri. Om samma tekniska utrustning i Nordafrika producerar el till en tredjedel av kostnaden är det helt enkelt orealistiskt att anta en grön stålindustri för export i Tyskland. För simuleringen beaktas 1 hektar energioptimerat bostadsområde i varje fall. Detta har 1,35 MW solceller. Detta kompletteras sedan proportionellt med antingen ingen, 68 kW, 135 kW eller 270 kW vindkraft. Detta mönster används så ofta att 900 TWh/år uppnås. Detta är då multiplikatorn. Simuleringen noterar skillnaden mellan den lägsta och den högsta fyllnadsnivån i lagringstanken för varje år. Den högsta skillnaden tas sedan med en säkerhetsmarginal på 25%. För metan/metanol antogs ett inköpspris på 10 cent/kWh värmevärde. När jag klickade på det lägsta priset i en av simuleringarna blev jag förvånad över att det var en ansenlig mängd som hade köpts in här.

Scenario	Ingen vind	5% vind	10% vind	20% vind
Fotovoltaisk kW	1.352	1.352	1.352	1.352
Vindkraft kW	0	68	135	270
Nätanslutning kW	80	80	135	270
Batterier kWh	3.000	3.000	3.000	3.000
Effekt till kW	80	80	80	100
Kemisk lagring MWh	218	215	210	281
Importerat värmevärde MWh/a	23	29	3	51
Kontinuerlig belastning kW	60	70	80	100
Investering k€	724	805	919	1.172
cent / kWh	10,08	9,66	9,21	10,03
Multiplikator 900 TWh	1.712.329	1.467.410	1.284.247	1.027.397
E-bosättningar km²	17.123	14.674	12.842	10.274
Fotovoltaik GW	2.315	1.984	1.736	1.389
Vindkraft GW	0	100	173	277
Batterier GWh	5.137	4.403	3.853	3.082
Kraft till GW	137	117	103	103
Kemisk lagring TWh	374	316	270	286
Importerat värmevärde TWh/a	40	42	4	53
Investering Tyskland G€	1.239	1.182	1.180	1.214

Simuleringsnätet

Belastningen ökades i simuleringen i steg om 10 kW och batterikapaciteten i steg om MW. Med ett mindre nät skulle resultaten vara mer exakta, men absolut inte redo för nyhetsbrevsutskicket på söndag. Om vi kartlägger Österrike i ett 10 km-rutnät är det inte säkert att den högsta punkten ens är 3000 meter hög, eftersom alla höga bergstoppar som ligger mellan rutnätspunkterna inte beaktas. Med ett rutnät på 1 km skulle den högsta punkten förmodligen ligga på 3500 meter. En sådan simulering handlar inte om huruvida det inte hade varit 0,02 cent/kWh billigare med 3,2 MWh batteri och 86 kW effekt att metanolisera vid 92 kW last, utan om att bestämma storleksordningar och identifiera fenomen. Till exempel överraskningen att inköp av metanol sänkte elpriset i ett av scenarierna.

Sämre lägen och slipstream-effekt

Utbyggnaden av vindkraft är redan ganska extrem i förhållandet 20 % vindkraft till solceller. Här beräknades en minskning av avkastningen med 10% på grund av sämre lägen och kölvatteneffekten. Om avkastningsminskningen visar sig vara högre kan det bli det dyraste scenariot.

Nonsens väte

Tyskland har 25 km³ underjordisk lagring. Uttagsgraden är reducerad till under 20% fyllnadsgrad. Detta lärde vi oss i år under gaslagringskrisen i februari 2026. 20 km³ användbar naturgas motsvarar cirka 200 TWh. Lagringsbehovet i alla scenarier är dock betydligt högre. 300 TWh i vätgas skulle bli 96 km³ för de 80% som lätt kan utvinnas. Totalt 120 km³. Istället för 25 km³ underjordisk lagring på grund av ett högre lagringsbehov och för att vätgas kräver 3,2 gånger mer volym, 120 km³? Det skulle lätt kunna kosta 400 miljarder euro, bara för att väte inte är ett grundämne för vissa dårar, utan en religiös symbol. Med metanol kostar tankarna för 300 TWh mindre än 18 miljarder euro. Det är redan en mycket dramatisk kostnadsskillnad. Ännu billigare är det om en del av elöverskottet omvandlas till metan och lagras i befintliga underjordiska lagringsanläggningar, medan resten omvandlas till metanol och tankar för 100 TWh kostar mindre än 6 miljarder euro. Allt detta prat om nya gaseldade kraftverk som är "redo för vätgas" är nonsens som inte har någon koppling till verkligheten.

Gaseldade kraftverk måste vara redo för vätgas. Skitsnack, eftersom den nödvändiga lagringskapaciteten för vätgas är alldeles för dyr.
Gaseldade kraftverk måste vara konstruerade för snabba lastförändringar. Nonsens, eftersom tillräckliga batterier gör snabba belastningsändringar överflödiga.
Gaseldade kraftverk körs bara några hundra timmar per år, så det är oekonomiskt att konstruera dem för hög effektivitet genom att utnyttja värmen i avgaserna. Nonsens, de körs vanligtvis jämnt över 4 vintermånader.

Scenarierna ligger alla i storleksordningen 10 cent/kWh. Med enbart vätgaslagringssystemet skulle det gå upp till 15 cent/kWh.

GEMINI next Generation Zrt. registrerad

I torsdags fick jag ett mejl från advokaten, registreringen har gjorts. Jag kommer därför att vara i Budapest på tisdag för att öppna ett konto. Nu handlar det om att förbättra kapitaliseringen. Nästa steg är 400.000 euro för prototypen. Här är vårt erbjudande om att delta

Vilka är vi? Våra aktieägare

Vem är vi? Våra aktieägare." Jag ber alla gamla och förhoppningsvis snart många nya aktieägare om bidrag av detta slag.

Rekrytering av nya aktieägare

Hittills har endast 2% av våra aktieägare själva blivit aktieägare genom nya aktieägares rekommendationer. Detta bör öka betydligt i framtiden. Erbjudandet är 10% av de köpta aktierna för en direkt värvning och 5% för en assist. Jag förstår begreppet assist på samma sätt som i fotboll: den som passar bollen till målskytten har gjort en assist.